Jag har en blåsa på lilltån, den är ganska stor men stör mig i princip bara om jag trycker på den. Lilltån brukar ha en blåsa så det är inget jag bryr mig så mycket om. Däremot tror jag att den kanske betyder att jag borde lära mig att inte trampa på lilltån så mycket, eller något. Naprapaten jag ska till imorgon kommer säkert att ha något klyftigt att tala om för mig som jag inte tänkt på, det brukar bli så 🙂
Lyckades komma ut och springa idag med, på en runda som skulle vara en återhämtningsrunda. Kort, runt 6-7km hade jag tänkt mig. Inte så fort, helst inte fortare än 7:30 var tanken men jag skulle springa på känn också. Springa och lyssna på kroppen, hålla mystempo utan att titta på klockan. Det gick som det gick, jag fick för bra fart under skorna och det slutade med ett snittempo på under 7min/km.
Det är väl ingen panik i längden antar jag, gissningsvis gjorde det inget men meningen var att dagens jogg skulle vara just jogg. Återhämtning. Lugn och ro inför morgondagens löpning som blir lite längre förhoppningsvis. Om alla pass “bara råkar gå för fort” är risken stor att jag både ökar distans och fart ofrivilligt, och så springer jag på mig nån skit igen. Det är distans jag ska jobba med, inte fart. Hur frestande det än är. Så säger jag 7:30 ska jag banne mig hålla det också. Egetligen borde jag ge mig ut och göra om det, och göra rätt… 🙂 …eller inte, det vore ett stensäkert sätt att överbelasta foten.
Förstår precis ditt problem med att ge fasiken i gaspedalen. Känns det bra så är det liksom som förgjort – bromsen lägger sig i “ur-funktion-läge” 😀