I helgen skulle jag ha sprungit två långpass, men när jag vaknade kände jag mig inte 100%. Öm i halsen, lite snorig och trött. I vanliga fall hade jag kanske inte ens noterat det, men nu var det väldigt länge sedan jag var sjuk och det börjar dra ihop sig till tävling. Då är det dumt att chansa, så jag ställde in långpassen och lät kroppen vila. Förmodligen var det rätt sak att göra, fast nu har jag hamnat ur rytm med träningsschemat. Förhoppningsvis är det väl bara att haka på där schemat är och ignorera de missade passen – jag har ändå inte tid att ta igen dem – men det sätter ju lite myror i huvudet också. Det är inte lika lätt att göra något åt.
Chansar inte
Welcome
6 Comments
Submit a Comment
Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.
Kristina, en viss bacillfobi mår man bra av på många sätt 🙂
Håller absolut med Lingling! Fobisk mot folk, baciller och andra farligheter och hypokondrisk ovanpå det 🙂
Just nu nojjar jag över vädret, det går inte att springa i den här stormen (det blåser verkligen ruskigt hårt) och så snöar det… Om jag ger mig ut nu kanske jag stukar mig, eller blir nerkyld och gör mig illa på något vis…
Nojj nojj, gnäll gnäll 🙂
Fobisk hypkondriker skulle jag påstå … Nojjig är vad man blir.
Jag har konstant bacillfobi. 😀
Det är kanske inte bara jag som blir bacillfobiker veckan före en tävling 🙂
Klokt beslut – en helgs löppass spelar ingen som helst roll!
Smart roddat. Skulle vara grymt taskigt att bli sjuk nu innan karlstad.