Först planerade jag att vara igång i 73 minuter. En mil på 73 minuter fick jag till 7:30 min/km. Jag tänkte förståss fel med att 7:30-tempo i 10 km skulle bli 73 minuter, det skulle ha blivit 75 minuter om jag inte ökat sista kilometern till 6:27 min/km. Men det var enda eftergiften jag gjorde i dagens löpning, trots att det kändes som att fötterna hade vingar.

Jäklar i min lilla låda så skönt det var att springa. Det är sådana här pass som gör att man längtar till nästa pass. Snittpuls 150bpm i stort sett hela tiden utom sista kilometern då den ökade till 164bpm. Maxpuls 168 och det nådde jag sista kilometern, annars låg pulsen “rock solid” mellan 148 och 152 bpm. Tibialis anterior bråkar inte och inte gluteus medius så jag ser ingen anledning till oro inför helgens långpass. Jag ser fram emot att köra ett LSD-pass nu efter det här.