Joggade till Ursvik i akt och mening att springa långpass och samtidigt få mig lite terräng. Planerade för gröna milen men hamnade ändå på Xtreme-slingan som jag varit sugen på ett tag. Nåja, det är ju bara 5km till… hehehehehehe
Det är en jäkla skillnad på gröna milen och Xtreme, den senare har fått sitt namn av en anledning. Vid 16-17km gick jag in i väggen, tempot sjönk till 9-10-minuterstempo och jag ville bara hem. När jag kom ut ur skogen igen insåg jag att jag måste ha vatten. Siktade hemmåt, om inte annat passerar jag McDonals på vägen. Fick syn på Netextra och siktade in mig på det tvärs över gatan. När jag var nästan framme fick jag syn på OKQ8 och nu fick min kolhydratstomma hjärna beslutsångest…
Jag fick tag i en cola till sist på en kiosk i Hallonbergen och kunde styrkt av fräscha kolhydrater tuffa på hemmåt, men så fort gick det ju förståss inte för vid det här laget hade kroppen bestämt sig för att den ville vila. Man är inte så kaxig när väggen klappat till en i pallet kan jag säga, men hem kom jag åtminstone även om rundan tog bedrövligt lång tid.
Det dråpliga är att om jag håller samma snittfart i 25km till har jag tillryggalagt 50km på 7 timmar, och det vore personbästa med en halvtimma eller så… Herre jävlar vad jag har gett mig in på….???
Starkt jobbat ändå! Kanske nyttigt att gå in i väggen för att lättare kunna undvika det framöver. Bilderna såg härliga ut!