Vilket otroligt pass – jag blev inte trött! Benen trampade på, timma ut och timma in och jag blev bara nöjdare och nöjdare ju fler kilometer som passerade. Jag begriper det inte, men jag är lycksalig. Jag sprang tills några minuter innan gymmet stängde, sen kastade jag på mig kläderna (oduschad ja, men jag har tvättmaskin och badkar hemma) och gav mig hem. Känslan sitter i fortfarande, benen känns pigga och kanske inte utvilade men absolut inte trötta. Makalöst.
Lycka
Welcome
4 Comments
Submit a Comment
Want new articles before they get published?
Subscribe to our Awesome Newsletter.
Grattis!
Härligt! 🙂
Åh, vad härligt det låter!
Ett sådant pass längtar jag efter.
Jag säger som alltid – imponerande!!! Jag hade nog behövt förströelse i form av en TV eller liknande för att jag skulle stå ut så lång tid.