Det kan ta ett tag innan jag kan träna regelbundet igen, nu verkar svanskotan låst sig fullständigt.
Ren tur gjorde att jag fick en tid imorgon hos Access Rehab, tack för den. De är annars lite svåra att få en tid hos så där rakt av om man inte är ute i god tid och planerar, i alla fall om man som jag envisas med att gå till en och bara en naprapat (Martin Holt Johannessen, han med de hårda nävarna och stora kunskaperna). Än har han inte stött på något han inte kunnat lösa, och det här tror jag är en repris på samma skit jag åkte på i våras (en svanskota som låst sig så att musklerna i ländryggen börjar krampa).
Hade jag gått tidigare hade jag kanske sluppit få nattsömnen störd, men jag har haft annat att tänka på och inte riktigt märkt hur ryggen/svansen klagat.
Eller hur 🙂
Kompetens är populärt 🙂
Ja och det kan man förstå…..
Hoppla, lite tur ska man ha 🙂
Jag hade väldig tur som fick en tid imorgon, Martin är förskräckligt svår att hitta bra tider hos. Han är lika populär som fingrarna är hårda 🙂
Aj, aj, aj…. 🙁
Jag kände mig lite svagt stel i vänster baklår. Inget fel alls på baklåret, en liten låsning i bäckenet så höften inte kom fram ordentligt i löpsteget – då belastas tydligen baksida lår. Kom så lägligt igår eftersom jag hade tid bokad sedan länge just idag. 🙂
Hoppas på något liknande imorgon, så jag kan gå som folk för nu ser jag ut att vara 30 år äldre än jag är med krumma ben och kutande rygg!
Kom precis därifrån. Pling, plong, tjong – ut som en ny människa. 🙂