Efter en synnerligen kall vår här nere i Österrike blev det plötsligt 30 grader varmt å dags å köra open water.

Ålade mig i våtdräkten å plumsade i vattnet med smidigheten av en säl på land. Väl i vattnet upphör, som bekant, alla mina likheter med en säl dock. Haha… Men… Lite framåt har så klart simmandet ändå gått. Och skam vore det väl annars eftersom jag började på en nivå som motsvarar pålitligheten i elsystemet på en gammal Jaguar.

Hur kändes det så? Jo… Både bra och dåligt. Fick gjort 3 km i ett sträck. Här bör man ha i åtanke att detta för mig bara för två år sen framstod som fullkomligt omöjligt. Före maj -12 hade jag aldrig i hela mitt liv tagit ett crawl-tag eller för den delen ens en enda gång tränat simning. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att jag måste vara hyfsat nöjd med min utveckling trots att jag alltjämt ofta hör till de 20 långsammaste procenten i simdelen.

Nåväl… 3 km var det ja. På 1:10, dvs tempo på 2:20 på 100 meter. Och varför både bra och dåligt?

För att börja i den bra ändan kan konstarteras att jag kände att jag klarade 3 km utan större problem och att jag hade orkat 800 meter till i det tempo jag höll. Dessutom känner jag mig mer och mer bekväm i vatten (vilket inte har varit en självklarhet för mig som har så liten vattenvana) och känner att jag kan hantera om jag missar en andning eller om jag får vatten i munnen eller i gogglarna. Vidare kändes det skönt att konkstatera att det kändes bättre efter ca 4-500 meter i armar och axlar. Vilket väl även visar på att vikten av att värma upp icke ska underskattas för en ovan simmare som jag.

Dåligt då? Ja framför allt är ju tempot förbannat långsamt jämfört med de som kan simma. Men så får jag ju inte tänka. Jag är ju inte en av dem som kan simma. Haha. Men i ärlighetens namn hade jag trott att jag i våtdräkt borde ha kommit ner mot 2:10 i alla fall. Redan i juni -12 gjorde jag ju Vansbros 3 km på 1:01. Men det var tydligen ett väldigt bra år i Vansbro med bra drag utförst första 2 km och sen inte alls så elakt sista km upp. Så det är ju inte ärliga 3 km det inte. Nåja… 2:20 är långsamt men det är ingen total katastrof. Det är runt de där 90 minuterna och lite till med starttumult och lite försiktigt simmande runt bojjarna på race-day. Jag är inte bättre än så. Hehe.

Dåligt (och synnerligen oroväckande) var även att jag sedan körde ett par hundra meter till utan våtdräkt… Och då gick det (som väntat) f-n ännu mer långsamt än vad jag var rädd för. Inte heller här blev jag så värst trött (formen rent fysiskt är ju god) men det tar ju en mindre evighet för mig att komma från a till b utan neopren. Jisses. Och med tanke på hur varm Wörthersee kan bli måste jag ju ha mental förberedelse för att det kan bli non-wetsuit om fem veckor.

Fem veckor btw!? Jeeeeez… Och fortfarande en dålig fot. Inte sprungit på över två veckor. Ska ut och testa den lite försiktigt ikväll tänkte jag… Alla tummar hållna…