Idag är det vilodag för benen, men ska jag vara ärlig skulle jag kunna träna något för jag är knappt öm i någonting alls. Vi höll nästan på sekunden samma tid som första gången jag sprang distansen och dan efter kunde jag knappt gå. Idag märker jag knappt att jag sprungit, så visst har det hänt något. Jag är betydligt uthålligare nu än tidigare. Det finns lite hopp om att Växjö marathon kommer att fungera. Iofs ska jag springa distansen 42km om jag så ska behöva hålla på hela natten, men det vore kul att klara det på maxtiden så jag får en officiell tid därifrån. Men oavsett så ska jag fullfölja, även om det blir på över 6 timmar.